Metod för kostundersökning: Analysera hur kön och genus interagerar

The Challenge

The Food Frequency Questionnaire (FFQ) is the most widely used diet assessment tool in nutritional epidemiology studies. Despite gender differences in dietary practices, sex or gender differences in intake are seldom considered in the formation of the food lists or evaluated independently in nutritional epidemiology. This may lead to erroneous interpretations of diet and diet-related chronic diseases (DRCDs).

Method: Analyzing How Sex and Gender Interact

Sex and gender in addition to other related factors, such as age, physical activity, socio-economic status, and behaviors, affect the type and amount of foods people consume. Analyzing how sex and gender interact when developing and applying dietary assessment tools can lead to better understandings of relations between dietary factors and DRCDs. These efforts, in turn, can facilitate cost-effective and science-based prevention and management of diseases. For nutritional epidemiological studies, FFQs should be developed and validated with proper consideration of gender.

Gendered Innovations:

  1. Analyzing Sex and Gender in Developing a Dish-Based FFQ Increases the Accuracy of Dietary Assessment. has led to new treatments for traumatic brain injury (TBI), is more common in men than women.
  2. Understanding Gender Differences in Dietary Survey Completion Improves the Quality of Information. Completion of FFQs has been reported to be difficult for men in cultures where they are not familiar with specific foods and cooking. Developing surveys understandable to all sectors of the population will help researchers better identify significant associations between diet and disease.
  3. FFQs that Take Gender into Consideration Perform Better in Validation and in Identifying Diet and Disease Relationship. Some of the FFQs in the literature are developed incorporating gender consideration in the process. Analyses of limited studies showed that Gender Specific FFQs perform better in validation studies and in detecting diet and cancer relationship.

Utmaningen
Innovation med genusperspektiv 1: Analys av kön i samband med portionsstorlek ökar noggrannheten i kostundersökningar
Metod: Analysera kön
Metod: Analysera faktorer som relaterar till kön och genus
Innovation med genusperspektiv 2: Insikter om genusskillnader i kostundersökningar förbättrar kvaliteten på informationen.
Metod: Analysera genus
Innovation med genusperspektiv 3: Genusspecifika livsmedelsfrekvensenkäter ger bättre resultat vid validering och analys av sambandet mellan kost och cancer
Metod: Ompröva koncept och teorier
Slutsatser och nästa steg

Utmaningen

Under de senaste decennierna har förekomsten av kostrelaterade sjukdomar, inklusive cancer och hjärt-kärlsjukdomar, ökat i hela världen (Världshälsoorganisationen, 2003). Kunskap om sambandet mellan kostfaktorer och kostrelaterade sjukdomar kan bidra till kostnadseffektiva och vetenskapligt baserade strategier för sjukdomsförebyggande och behandlingar.

Frågeformulär om livsmedelsfrekvens är det vanligaste kostundersökningsverktyget i näringsepidemiologiska studier eftersom de är kostnadseffektiva, enkla att administrera och anses ge rimliga uppskattningar av matintag under längre tidsperioder, se bilden nedan.

foodfrequency

Exempel på livsmedelsfrekvensenkät (modifierad från Park, 2011, 204)

Individens kostintag varierar från dag till dag av många skäl, bland annat ålder, socioekonomisk bakgrund (matkostnader och tillgänglighet), veckodag, matpreferenser och beteendemässiga faktorer (Beaton et al, 1979, 1983; Gwon et al, 2004; Willet, 2013). Kön och genus är också viktiga faktorer som styr kosten, men dessa har inte beaktats prospektivt vid utveckling, validering och genomförande av livsmedelsfrekvensenkäter. Sökningar i PubMed med olika kombinationer av sökorden ”FFQ”, ”Food Frequency Questionnaire”, ”Validation” och ”Validity” resulterade i 1124 artiklar som publicerats mellan januari 1983 och maj 2014. I sökningen exkluderades studier som genomförts för det ena könet eller med andra försökspersoner än friska vuxna, översiktsartiklar, artiklar som publicerats på andra språk än engelska samt artiklar som inte kunde hittas via webbsökningar. De återstående 246 valideringsstudierna undersöktes för att ta reda på vilken process som låg till grund för de livsmedelsfrekvensenkäter som användes i studierna. Av dessa var det endast 148 artiklar som beskrev framtagningsprocessen för frågeformulären. Eftersom vissa livsmedelsfrekvensenkäter validerades mer än en gång, identifierades 48 studier som utvecklat livsmedelsfrekvensenkäter för de återstående valideringsstudierna. Därför analyserades totalt 196 utvecklingsstudier av livsmedelsfrekvensenkäter: i endast 21 studier (10,7 %) hade man beaktat kön när livsmedelsfrekvensenkäten togs fram. Undersökningspersonens kön rapporterades oftare när det gällde portionsstorlekar (7,7 %) än vid val av livsmedel eller ”maträtt” (5,6 %). Bland de 246 valideringsstudierna var det endast 36,6 % som rapporterade resultaten per kön, se diagrammet nedan.

foodfrequency

Rapportering av respondenters kön i utvecklings- och valideringsstudier av livsmedelsfrekvensenkäter som publicerats mellan januari 1983 och maj 2014.

Innovation med genusperspektiv 1: Analys av kön i samband med portionsstorlek ökar noggrannheten i kostundersökninga


Fourth Korean National Health and Nutrition Examination Survey (KNHANES IV) som genomfördes 2007–2009 (Korea Centers for Disease Control and Prevention, 2010) visade på skillnader mellan män och kvinnor (över 30 år) ifråga om två faktorer som är viktiga i framtagningen av frågeformulär för livsmedelsfrekvens: 1) portionsstorlek (påverkas av kön), och 2) val av maträtt (påverkas av genus). Analyser av portionsstorleken visade att kön och genus samverkar: män brukar äta större portioner av vissa livsmedel, till exempel av kokt ris som är en stapelvara i det koreanska köket. Kvinnor däremot åt större portioner av frukt och grönsaker, till exempel orientalisk melon, bilden nedan. Det fanns också genusskillnader för rätter som åts ofta (inga data visas). Dessa köns- och genusskillnader påverkar intaget av viktiga energi- och näringsämnen.

colonimage

Fördelning per kön av portionsstorlekar av utvalda maträtter. Män äter större portioner av ris; kvinnor äter större portioner av orientalisk melon. Data från KNHANES IV 2007–2009 analyserades på nytt.

Samverkan mellan kön och genus är en viktig faktor att ta hänsyn till när man ska identifiera sambandet mellan kost och cancer. En livsmedelsfrekvensenkät baserade på maträtter togs fram för att studera sambandet mellan kost och cancer (Park et al., 2011). 112 maträtter valdes ut baserat på konsumtionsmängd och -frekvens, bidrag till energi, näringsämnen och cancerrelaterade kostfaktorer, efter förslag av World Cancer Research Foundation (2007). För varje maträtt angavs tre portionsstorlekar. När portionsstorleken på varje maträtt omvärderades efter kön, skilde sig portionsstorlekarna för 94 rätter (84 %) avsevärt mellan män och kvinnor, och 73 % av portionerna var större hos män än hos kvinnor (Noh et al, opublicerade data). Resultaten ledde till att könsspecifika portionsstorlekar togs fram för alla livsmedel i livsmedelsfrekvensenkäten. En korrigerad livsmedelsfrekvensenkät utarbetades för respektive kön.

Den ursprungliga livsmedelsfrekvensenkäten som utvecklades av Park et al. (2011) validerades i en studie med 288 vuxna, varav 115 män och 173 kvinnor (50 % fler än männen) mot 12-dagars matloggar som samlades in under ett år (Park et al., 2012). Uppgifterna och förfarandet omprövades efter korrigering av portionsstorlekarna mellan män och kvinnor, medan urvalet av maträtter behölls.

Metod: Analysera kön


Valideringsdata för livsmedelsfrekvensenkäter kan omprövas i efterhand med könsanalyser.

  1. Data delas upp efter kön.
  2. Maträtter i livsmedelsfrekvensenkäter korrigeras med separata portionsstorlekar för respektive kön.
  3. Intag av energi, makronäringsämnen och cancerrelaterade kostfaktorer korrigeras för respektive kön.
  4. Korrigerade uppgifter jämförs med originaldata för att uppnå en bättre förståelse av kostintaget.
 

Resultaten av valideringsstudien omvärderades efter att varje deltagares intag beräknats med samma konsumtionsfrekvens men med den nya könsspecifika portionsstorleken. Energiintaget som beräknats med korrigerade livsmedelsfrekvensenkäter var betydligt högre hos män och försökpersonerna generellt, medan fettintaget var betydligt högre både män och kvinnor (se tabell nedan, Noh et al, opublicerade data). Korrigeringen av portionsstorlekarna efter kön ledde till betydande förändringar i intagsnivåerna för cancerrelaterad kost hos kvinnor, men inte hos män. Analyser av portionsstorleken efter kön kastar nytt ljus över viktiga kostfaktorer som energi, fett och cancerrelaterade kostfaktorer. Viktigt att notera är att aggregerade data inte återger hela sanningen, varken för män eller kvinnor.

Genomsnittligt dagligt intag av näringsämnen och cancerrelaterade kostfaktorer1) med den ursprungliga enkäten och enkäten med korrigerade portionsstorlekar.

colonimage

Metod: Analysera faktorer som relaterar till kön och genus


Andra faktorer som ålder, BMI, socioekonomisk status och utbildning påverkar kosten, och effekterna kan variera mellan män och kvinnor. Trots att kvinnor anses vara mer känsliga för social modellering när det gäller mat, får denna hypotes inget stöd vid en omfattande genomgång av litteraturen (Cruwys, et al, 2014). I en studie av kostkvalitet och BMI bland kanadensiska vuxna (Sundararajan, et al, 2014), var dietkvaliteten negativt associerad med BMI i grupper med högt BMI. Författaren konstaterade att associationen var starkare hos kvinnor. Hos sämre utbildade äldre personer i Storbritannien var grönsakskonsumtionen lägre hos män men inte hos kvinnor. Ekonomiska svårigheter, å andra sidan, minskade kvinnors fruktkonsumtion (Conklin et al, 2014). Resultaten av dessa studier visar att den inverkan som socioekonomiska faktorer, utbildning, BMI och motion har på kosten är heterogen hos män och kvinnor.

 

Innovation med genusperspektiv 2: Insikter om genusskillnader i kostundersökningar förbättrar kvaliteten på informationen.

Kostundersökningar genomförs utifrån antagandet att svaren på livsmedelsfrekvensenkäter eller andra kostundersökningsmetoder är lika för både män och kvinnor. I vissa kulturer är män är mindre bekanta med vissa livsmedel och med matlagning än kvinnor. Dessutom skiljer sig kvinnors och mäns matvanor, villighet att svara och förtrogenhet med undersökningar med svarsalternativ av typen likertskala. I samhällen där män inte lagar mat eller vanligtvis inte fyller i frågeformulär, har männen svårigheter att fylla i kostundersökningar.

Metod: Analysera genus


  1. Undersök svarsfrekvensen för kvinnor och för män i kostundersökningar per land.
  2. Beakta könsskillnader när det gäller förtrogenheten med specifika livsmedel och matlagning.
  3. Utveckla livsmedelsfrekvensenkäter som alla deltagare kan förstå och svara på.
 

Svarsfrekvensen på nationella kostundersökningar (bland vuxna 20 år och äldre) skiljer sig mellan kön och land, se tabell nedan. Den generella svarsfrekvensen är högre i Korea än i USA och Storbritannien. Intressant nog är svarsfrekvensen för koreanska kvinnor mycket högre än för koreanska män, medan det nästan inte finns någon skillnad alls mellan kvinnor och män i USA och Storbritannien. För att minimera systematiska fel på grund av skillnader i svarsfrekvensen mellan kvinnor och män på nationell nivå, viktas svaren för varje respondent. Underrepresentation av män i en nationell databas kan leda till fel i urvalet av portionsstorlekar och maträtter när frågeformulär för livsmedelsfrekvens tas fram. Låg svarsfrekvens för det ena könet kan också leda till fel i valideringsstudier, liksom i epidemiologiska studier.

Svarsfrekvensen hos vuxna över 20 år i nationella kostundersökningar

colonimage

  1. p från χ2-test
  2. Korean Health and Nutrition Examination Survey IV (2007~2009). Information och data finns här
  3. NHANES Survey 2007 ~ 2010 kombinerade data. Information och data finns här
  4. Resultat från nationella kost- och näringsundersökning från år 1, 2, 3 och 4 (kombinerade) i rullande program (2008/2009–2011/2012). Information och data finns här

Livsmedelsfrekvensenkäter tenderar att vara svårare eller besvärligare att fylla i än 24-timmarsintervjuer eftersom respondenterna ska svara på frågor om livsmedelsintag som skett under en längre tid och för att undersökningen vanligen omfattar mer än 100 livsmedel. Respondenternas svar är också begränsad till listan över livsmedel som tillhandahålls och de portionsstorlekar som anges i livsmedelsfrekvensenkäterna. Trots att de flesta enkäter innehåller öppna frågor om ”andra livsmedel som konsumeras” är det få respondenter som lägger till ytterligare livsmedel i sina svar.

Respondenter som ombads att fylla i livsmedelsfrekvensenkäter uppgav att det var svårare att svara på frågor om maträtter som innehöll flera livsmedel än enstaka livsmedel, och det var även svårare att välja en portionsstorlek än att ange konsumtionsfrekvens. För att komma åt svårigheterna med att fylla i livsmedelsfrekvensenkäterna genomfördes en kvalitativ kognitiv intervjuundersökning med en livsmedelsfrekvensenkät som utvecklats av Ahn et al (2007). Bland de fem män och femton kvinnor som deltog i studien ägnade två män ca 60 minuter åt att fylla i livsmedelsfrekvensenkäten med 103 poster. Den genomsnittliga tiden för att slutföra livsmedelsfrekvensenkäten var 30,6 minuter för samtliga respondenter. Noterbart är att ingen av de fem männen lagade mat hemma, medan alla 15 kvinnor uppgav att de oftast stod för matlagningen i hushållet. Flera män i studien uttryckte svårigheter med att förstå bilder av vissa livsmedel, och även beskrivningen av portionsstorlekarna (Lee et al., 2007).

Den låga svarsfrekvensen hos respondenter och skillnaden i svarsfrekvens mellan kvinnor och män i kostundersökningar (inom länderna) gör det svårt att utveckla och administrera livsmedelsfrekvensenkäter som är lika giltiga för båda könen. Livsmedelsfrekvensenkäter måste utformas så att alla deltagare kan fylla i dem med lika stor noggrannhet.

Innovation med genusperspektiv 3: Genusspecifika livsmedelsfrekvensenkäter ger bättre resultat vid validering och analys av sambandet mellan kost och cancer

Bland de 196 utvecklingsstudier av livsmedelsfrekvensenkäter som som undersöktes i litteraturen (se avsnittet Utmaningen ovan), var det endast 21 (10,7 %) som tagits fram frågeformulär med beaktande av genus. Dessa livsmedelsfrekvensenkäter kategoriserades som ”genusspecifika livsmedelsfrekvensenkäter” och alla andra kategoriserades som ”genusneutrala livsmedelsfrekvensenkäter”. Resultaten för livsmedelsfrekvensenkäterna i de två kategorierna har undersökts i valideringsstudier och näringsepidemiologiska studier om kost och tjock- och ändtarmscancer (Lee, 2015).

Metod: Ompröva koncept och teorier


  1. Livsmedelsfrekvensenkäter kategoriseras efter genushänsyn i framtagningsfasen.
    • a. Genusspecifik livsmedelsfrekvensenkät om den utarbetas med genusanalys.
    • b. Genusneutral livsmedelsfrekvensenkät om den utarbetas utan genusanalys.
  2. Valideringsstudier av livsmedelsfrekvensenkäter i de båda kategorierna identifierades och intaget av vanliga näringsämnen jämfördes med de nivåer som erhölls med referensmetoden.
  3. Metaanalyser genomfördes för prospektiva kohortstudier med hjälp av genusspecifika livsmedelsfrekvensenkäter och genusneutrala livsmedelsfrekvensenkäter för att analysera vilka effekter intag av rött kött och processat kött har för på tjock- och ändtarmscancer.
 

Genusspecifika livsmedelsfrekvensenkäter uppskattar intaget mer exakt och med jämförbar noggrannhet hos män och kvinnor. Av de 246 valideringsstudierna som undersöktes (se avsnittet Utmaningen ovan), var det endast 45 (18,3 %) studier som använde sig av genusspecifika livsmedelsfrekvensenkäter. Av dessa studier rapporterade 46,7 % resultaten efter kön som är betydligt högre än 33,3 % i studier med genusneutrala livsmedelsfrekvensenkäter. Livsmedelsfrekvensenkäternas resultat undersöktes i valideringsstudier genom att man jämförde intaget av vanliga näringsämnen som rapporterades i båda grupperna – energi, kolhydrater, protein, fett, kolesterol, fibrer och kalcium. Det genomsnittligt intaget enligt livsmedelsfrekvensenkäterna jämfört med referensmetoden var nästan identiskt för genusspecifika livsmedelsfrekvensenkäter (0,95 för män och 0,96 för kvinnor) men låg långt ifrån varandra i studier med genusneutrala livsmedelsfrekvensenkäter (1,00 för män och 1,12 för kvinnor). Dessa resultat visar att noggrannheten i uppskattningar av näringsämnesintag är likartad för båda könen när genusspecifika livsmedelsfrekvensenkäter används, men att en betydande överskattning av intaget hos kvinnor kan uppstå när genusneutrala livsmedelsfrekvensenkäter används (Lee, 2015). Förmågan att med genusspecifika livsmedelsfrekvensenkäter, jämfört med genusneutrala livsmedelsfrekvensenkäter, uppskatta intaget hos män och kvinnor med liknande fel, har viktiga implikationer för nutritionsepidemiologin.

Genusspecifika livsmedelsfrekvensenkäter är bättre på att upptäcka sambandet mellan intag av rött kött och tjock- och ändtarmscancer

Lee (2015) undersökte möjligheten hos genusspecifika livsmedelsfrekvensenkäter att upptäcka samband mellan kost och sjukdom. Av de 297 prospektiva kohortstudier om kost och tjock- och ändtarmscancer som valts ut av World Cancer Research Foundation (2007, 2011), var det endast 32 studier (10,8%) som använde genusspecifika livsmedelsfrekvensenkäter. Metaanalyser genomfördes för att uppskatta de övergripande effekterna av intag av rött kött och processat kött på tjock- och ändtarmscancer. Tio prospektiva kohortstudier som använde genusspecifika livsmedelsfrekvensenkäter (n=5) och genusneutrala livsmedelsfrekvensenkäter (n=5) visade att intag av rött kött är en generell riskfaktor för tjocktarmscancer (RR=1,10, 95 % CI=1,01–1,19). Signifikansen var dock tydlig endast i studier med genusspecifika livsmedelsfrekvensenkäter (RR=1,16 95 % CI = 1,00–1,32), inte i studier med genusneutrala livsmedelsfrekvensenkäter (RR = 1,05, 95 % CI=0,91–1,19), se figur nedan.

redmeatcoloncancer

Metaanalys av studier som rapporterade ett samband mellan tjock- och ändtarmscancer och intag av rött kött utvalda av WCRF (2007, 2011). Studier av grupper med ”genusspecifika livsmedelsfrekvensenkäter” och studier av grupper med ”genusneutral livsmedelsfrekvensenkäter” som beskrivs i avsnittet Innovation med genusperspektiv 3.

Slutsatser och nästa steg

Kosten är en viktig faktor för att förebygga och hantera kostrelaterade sjukdomar. Livsmedelsfrekvensenkäter är ett vanligt verktyg för att undersöka och bekräfta samband mellan kost och sjukdom. Kön är en kritisk faktor för den mängd livsmedel som konsumeras, och genus kan påverka vilka typer av livsmedel som konsumeras. För närvarande är det sällan som forskare inom nutritionsepidemiologin tar hänsyn till kön och genus i utarbetandet och valideringen av livsmedelsfrekvensenkäter. Korrigering av portionsstorlekar efter kön gav nya insikter om intaget av energi, näringsämnen och kostrelaterade sjukdomars olika effekter på män och kvinnor. Dessutom tenderar män oftare än kvinnor att vara underrepresenterade i kostundersökningar, och de rapporterar större svårigheter med att svara på frågeformulären, särskilt i samhällen där män inte engagerar sig i matlagning. Begränsade evidens visar att genusspecifika livsmedelsfrekvensenkäter presterar bättre i valideringsstudier och bättre i analyser av samband mellan intag av rött kött och tjock- och ändtarmscancer. Det är oerhört viktigt att erkänna dessa genusskillnader när frågeformuler för livsmedelsfrekvens tas fram, valideras och tillämpas. Att analysera kön och genus, och hur dessa samverkar, kan leda till mer exakta livsmedelsfrekvensenkäter och i slutänden också till bättre förståelse av sambandet mellan kost och sjukdom.

  1. Genusspecifika livsmedelsfrekvensenkäter måste utvecklas för listan över livsmedel och portionsstorlekar. Aktuella livsmedelsfrekvensenkäter bör utvärderas i relation till genus- och könsspecifika konstruktioner.
  2. Livsmedelsfrekvensenkäter behöver utvecklas, revideras och valideras regelbundet för att förändringar i kostintag, ätbeteenden och marknader ska avspeglas. Samtidigt som förekomsten av kostrelaterade sjukdomar ökar snabbt över hela världen, har resurserna för att utveckla kostundersökningsverktyg minskat. Det är viktigt att säkerställa tillräckliga resurser för kontinuerlig uppdatering av verktygen för kostundersökningar.
  3. Livsmedelsfrekvensenkäter bör vara enkla att förstå och man bör i synnerhet uppmärksamma män, särskilt i länder där män inte engagerar sig i den dagliga matlagningen.
  4. Validiteten hos kostundersökningar är beroende av att det finns kompletta och korrekt sammansatta livsmedelsdatabaser som även inkluderar icke-närande bioaktiva föreningar i livsmedel. Många nyligen identifierade bioaktiva komponenter (till exempel koffein, isoflavoner och polyfenoler) är av stor betydelse när det gäller allmänna och genusspecifika samband mellan kost och sjukdom. Möjligheten att använda databaserna för uppskattningar av intagsnivåerna av dessa komponenter är begränsade för epidemiologiska studier.
  5. Internationellt samarbete kring livsmedelsfrekvensenkäters utveckling och validering, tillsammans med utbyggnaden av livsmedelsdatabaser, är av avgörande betydelse för att vi ska kunna förstå sambandet mellan kost och sjukdomar, något som kan variera mellan olika länder med olika kost och sjukdomsprevalens.

Citerade verk

  • Ahn Y, Kwon E, Shim JE, Park MK, Joo Y, Kimm K, Park C, Kim DH. Validation and reproducibility of food frequency questionnaire for Korean genome epidemiologic study. Eur J Clin Nutr. 2007, 61(12), 1435-41.
  • Beaton GH, Milner J, Corey P, McGuire V, Cousins M, Stewart E, et al. Sources of variance in 24-hour dietary recall data: implications for nutrition study design and interpretation. Am J Clin Nutr. 1979, 32(12), 2546-59.
  • Beaton GH, Milner J, McGuire V, Feather TE, Little JA. Source of variance in 24-hour dietary recall data: implications for nutrition study design and interpretation. Carbohydrate sources, vitamins, and minerals. Am J Clin Nutr. 1983, 37(6), 986-95.
  • Berndt SI, Platz EA, Fallin MD, Thuita LW, Hoffman SC, Helzlsouer KJ. Genetic variation in the nucleotide excision repair pathway and colorectal cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2006, 15(11) 2263-9.
  • Butler LM, Wang R, Koh WP, Yu MC. Prospective study of dietary patterns and colorectal cancer among Singapore Chinese. Br J Cancer. 2008, 99(9), 1511-6.
  • Conklin AI, Forouhi NG, Suhrcke M, Surtees P, Wareham NJ, Monsivais P. Variety more than quantity of fruit and vegetable intake varies by socioeconomic status and financial hardship. Findings from older adults in the EPIC cohort. Appetite. 2014, 83, 248-55.
  • Cross AJ, Ferrucci LM, Risch A, Graubard BI, Ward MH, Park Y, et al. A large prospective study of meat consumption and colorectal cancer risk: an investigation of potential mechanisms underlying this association. Cancer Res. 2010, 70(6), 2406-14.
  • Cruwys T, Bevelander KE, Hermans RC. Social modeling of eating: A review of when and why social influence affects food intake and choice. Appetite. 2015, 86, 3-18.
  • English DR, MacInnis RJ, Hodge AM, Hopper JL, Haydon AM, Giles GG. Red meat, chicken, and fish consumption and risk of colorectal cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2004, 13(9), 1509-14.
  • Järvinen R, Knekt P, Hakulinen T, Rissanen H, Heliövaara M. Dietary fat, cholesterol and colorectal cancer in a prospective study. Br J Cancer. 2001, 85(3), 357-61.
  • Korea Centers for Disease Control and Prevention (2010). Korea Health Statistics 2009: Korea National Health and Nutrition Examination Survey (KNHANES IV).
  • Kwon ES, Ahn Y, Shim JE, Paik HY, Park C, Kimm K, Ju YS, Kim DH. Within- and between-individual variation in nutrient intakes with day of the week and season in Korean adults. Korean J Nutr. 2004, 37(10), 917-927.
  • Lee GS, Paik HY, Yi MS, Joung HJ. Response Experiences with a Semi-Quantitative Food Frequency Questionnaire: A Qualitative Study using Cognitive Interview. J of Nutr Health. 2007, 40(6), 566-575.
  • Lee H. Effect of gender-specific development on validation and utilization of food frequency questionnaire: a systematic review and meta-analysis. The Graduate School, Seoul National University, MS Thesis. 2015.
  • Lee, R. D. and Nieman, D. C. Nutritional assessment. Dubuque, IA, McGraw-Hill. 2015.
  • Noh H, Park MK, Kim J, Joung H, Paik HY. Reanalyzing sex/gender specific portion sizes for a dish-based food frequency questionnaire (DFFQ) affects estimation of dietary intake for Korean adults. (Unpublished Data)
  • Norat T, Bingham S, Ferrari P, Slimani N, Jenab M, Mazuir M, et al. Meat, fish, and colorectal cancer risk: the European Prospective Investigation into cancer and nutrition. J Natl Cancer Inst. 2005, 97(12), 906-16.
  • Nöthlings U, Hoffmann K, Bergmann MM, Boeing H. Fitting portion sizes in a self-administered food frequency questionnaire. J Nutr. 2007, 137(12), 2781-6.
  • Nöthlings U, Yamamoto JF, Wilkens LR, Murphy SP, Park SY, Henderson BE, et al. Meat and heterocyclic amine intake, smoking, NAT1 and NAT2 polymorphisms, and colorectal cancer risk in the multiethnic cohort study. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2009, 18(7), 2098-106.
  • Park MK. Development of Food Frequency Questionnaire and Assessment of Cancer-related Dietary Factors in Koreans. Ph.D. Dissertation. Graduate School. Seoul National University, Korea. 2011.
  • Park MK, Kim DW, Kim J, Park S, Joung H, Song WO, et al. Development of a dish-based, semi-quantitative FFQ for the Korean diet and cancer research using a database approach. Br J Nutr. 2011, 105(7), 1065-72.
  • Park MK, Noh HY, Song NY, Paik HY, Park S, Joung H, et al. Validity and reliability of a dish-based, semi-quantitative food frequency questionnaire for Korean diet and cancer research. Asian Pac J Cancer Prev. 2012, 13(2), 545-52.
  • Sato Y, Nakaya N, Kuriyama S, Nishino Y, Tsubono Y, Tsuji I. Meat consumption and risk of colorectal cancer in Japan: the Miyagi Cohort Study. Eur J Cancer Prev. 2006, 15(3), 211-8.
  • Subar AF, Thompson FE, Smith AF, Jobe JB, Ziegler RG, Potischman N, et al. Improving food frequency questionnaires: a qualitative approach using cognitive interviewing. J Am Diet Assoc. 1995, 95(7), 781-8; quiz 9-90.
  • Sundararajan K, Campbell MK, Choi YH, Sarma S. The relationship between diet quality and adult obesity: evidence from Canada. J Am Coll Nutr. 2014, 33(1),1-17.
  • Sørensen M, Autrup H, Olsen A, Tjønneland A, Overvad K, Raaschou-Nielsen O. Prospective study of NAT1 and NAT2 polymorphisms, tobacco smoking and meat consumption and risk of colorectal cancer. Cancer Lett. 2008, 266(2), 186-93.
  • Thompson FE, Subar AF, Brown CC, Smith AF, Sharbaugh CO, Jobe JB, et al. Cognitive research enhances accuracy of food frequency questionnaire reports: results of an experimental validation study. J Am Diet Assoc. 2002, 102(2), 212-25.
  • Tiemersma EW, Kampman E, Bueno de Mesquita HB, Bunschoten A, van Schothorst EM, Kok FJ, et al. Meat consumption, cigarette smoking, and genetic susceptibility in the etiology of colorectal cancer: results from a Dutch prospective study. Cancer Causes Control. 2002, 13(4), 383-93.
  • Tsubono Y, Kobayashi M, Takahashi T, Iwase Y, Iitoi Y, Akabane M, et al. Within- and between-person variations in portion sizes of foods consumed by the Japanese population. Nutr Cancer. 1997, 29(2), 140-5.
  • Willett, W. Nutritional epidemiology. Oxford, New York, Oxford University Press. 2013.
  • World Health Organization. Diet, nutrition and the prevention of chronic diseases. WHO Technical Report Series, No. 916 (TRS 916). 2003.
  • World Cancer Research Fund/American Institute for Cancer Research. Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Cancer: a Global Perspective. Washington DC: AICR. 2007.
  • World Cancer Research Fund/American Institute for Cancer Research. Continuous Update Project Report. Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Colorectal Cancer 2011. Washington DC: AICR. 2011.

Dietary Assessment: Analyzing How Sex and Gender Interact In a Nutshell

Diet-related chronic disease is increasing worldwide. Sex and gender affect diet, but the vast majority of researchers do not consider these factors when creating and validating Food Frequency Questionnaires (FFQs), one of the most common tools to assess diet. Researchers in Korea have found that women and men often make difference choices about which foods to eat and in what amounts (Figure 1).

foodfrequency

Gendered Innovations:

  1. Correcting FFQs for differences between women's and men's choices of portion size and food items can improve dietary assessments.
  2. Understanding gender differences in dietary survey completion improves the quality of information. Completing FFQs has been reported to be difficult for men in cultures where they are not familiar with specific foods and cooking. Developing surveys understandable to all sectors of the population will help researchers better identify significant associations between diet and disease.
  3. Gender-specific FFQs perform better in detecting the relationship between diet and certain types of cancer.