Formulera forskningsfrågor

Forskningsfrågor uppstår vanligen från forskningsprioriteringar (se Ompröva forskningsprioriteringar och resultat) och från teorier och koncept som lägger ramarna för forskningen (se Ompröva koncept och teorier). Forskningsprioriteringar – tillsammans med koncept och teorier – påverkar direkt hur forskning designas. Forskningsprioriteringar

  1. begränsar antalet ställda frågor – och därmed också vilka frågor som inte ställs (se exempelvis fallstudien Genetik av könsbestämning).
  2. lägger ramarna för forskningsdesignen och valet av metoder.

Precis som i andra stadier av forsknings- och utvecklingsprocesser bygger ofta valet av forskningsfråga på antaganden, både implicita och explicita, om kön och genus (se Metod: Analysera genus). Som i andra faser av forskning och utvecklingsarbeta ligger potentialen i kreativ innovation i att kritiskt undersöka befintliga rutiner i ljuset av tillgängliga bevis om kön och genus (Bührer et al., 2006; Schraudner et al., 2006; Schiebinger, 2008; Wylie, et al., Klinge, 2010; IOM, 2010; Wajcman, 2010).

Kritiska frågor för att analysera signifikansen (om någon sådan finns) av kön och genus i formuleringen av forskningsfrågor:

  1. Vad är den aktuella statusen för kunskapen om kön och genus (normer, identiteter, eller relationer) inom ett givet forsknings- eller utvecklingsområde?
  2. Vad känner vi inte till som ett resultat av att kön och genus inte har analyserats?
  3. På vilket sätt har kön och genus begränsat forskningsfrågor inom detta område? Kranskärlsröntgen är ett kraftfullt diagnosverktyg för att bedöma kranskärlssjukdomar, men den kan orsaka blödningskomplikationer, särskilt hos kvinnor. Forskare frågade sig hur röntgenprocessen kunde göras säkrare, och utformade och patenterade nya katetrar och rutiner som innebar att ingreppet kunde utföras via handleden istället för via ljumsken. Den här ändringen resulterade i minskad blödning hos både kvinnor och män (se fallstudien Hjärtsjukdom).
  4. Har man gjort antaganden om både kön och genus? Är dessa berättigade i ljuset av tillgängliga data? Blir antaganden som stöder forskningsfrågorna ogiltiga när de analyseras kritiskt? Kulturella antaganden om könsskillnader kan leda till att företag marknadsför "genusspecifika" produkter -- i ett fall en könsspecifik knäprotes -- som kanske inte är det bästa valet för patienterna (se fallstudien Avköna knäet).
  5. Har några potentiella relevanta grupper av forskningspersoner utelämnats (t.ex. hondjur i forskning på djur, män i forskning om benskörhet, gravida kvinnor i teknikutveckling för bilar)? (Se fallstudierna Djurförsök, Osteoporosforskning hos män, och Gravida krockdockor.)
  6. Vilka forskningsfrågor skulle kunna leda till stabilare forskningsdesign och -metoder? I studier av könsskillnader har genetiker upptäckt bristerna i vetenskapliga modeller som beskrivit det kvinnliga gångsystemet som "passivt". Genom att ifrågasätta antaganden om passivitet har forskare formulerat nya frågor om det kvinnliga gångsystemets utveckling. Nya fynd indikerar nu att utvecklingen av både kvinnliga och manliga genitalier är aktiva, genstyrda processer (se fallstudien Genetik av könsbestämning).

Relaterade fallstudier

Genetik av könsbestämning
Stamceller
Hjärtsjukdom hos kvinnor
HIV-Mikrobicider
Modell av bröstkorgen

Citerade verk

  • Bührer, S., Gruber, E., Hüsing, B., Kimpeler, S., Rainfurth, C., Schlomann, B., Schraudner, M., & Wehking, S. (2006). Wie Können Gender-Aspekte in Forschungsvorhaben Erkannt und Bewertet Werden? München: Fraunhofer.
  • Klinge, I., & Wiesemann, C. (Eds.) (2010). Sex and Gender in Biomedicine: Theories, Methodologies, and Results. Göttingen: Universitätsverlag.
  • Institute of Medicine (IOM). (2010). Women’s Health Research: Progress, Pitfalls, and Promise. Washington, D.C.: United States National Academies Press.
  • Schiebinger, L. (Ed.) (2008). Gendered Innovations in Science and Engineering. Stanford: Stanford University Press.
  • Schraudner, M., & Lukoschat, H. (Eds.) (2006). Gender als Innovationspotenzial in Forschung and Entwicklung. Karlsruhe: Fraunhofer Institut.
  • Wajcman, J. (2010). Feminist Theories of Technology. Cambridge Journal of Economics, 34 (1), 143-152.
  • Wylie, A., & Conkey, M. (2007). Doing Archaeology as a Feminist. Journal of Archaeological Method and Theory, 14 (3), 209-216.