Hälsa och medicin

Den här checklistan är tänkt att fungera som stöd för forskare, projektdirektörer, utvärderare, anslagsansökare och anslagsgivande organisationer med inriktning hälsa och medicin. I listan presenteras viktiga steg för att inkludera köns- och genusanalyser i forskningen på området biomedicin och hälsa. Den är tänkt som ett komplement till metodologin som beskrivs i Utforma forskning inom hälsa och biomedicin. Viktiga resurser på området för forskningsdesign: Oertelt-Prigione, S. et al., Sex and Gender Aspects in Clinical Medicine;Schenck-Gustafsson et al., Handbook of Clinical Gender Medicine; and Regitz-Zagrosek, Sex and Gender Differences in Pharmacology. Fler resurser: U.S. National Institutes of Health, webbkurs: The Science of Sex and Gender in Human Health; The European Curriculum in Gender Medicine, webbkkurs.

Steg 1: Relevansbedömning (se Ompröva forskningsprioriteringar och -resultat)

  • Förstå den analytiska distinktionen mellan “kön” och “genus.”
  • Kön är sannolikt relevant när en studie omfattar människor, djur, vävnader eller celler. Genus är sannolikt relevant för människor, och i vissa fall även djur (se Djurförsök, Nästa steg, #4).
  • Kön och genus är sannolikt också relevant när ett projekt syftar till att ta fram eller ändra hälsoriktlinjer.
  • Den eventuella betydelsen av kön och genus måste undersökas innan dessa faktorer kan uteslutas (se Att inte betrakta könsskillnader som ett problem). Alla köns- eller genusskillnader är inte signifikanta (se Att övervärdera könsskillnader som ett problem).
  • Genus är, jämfört med kön, svårare att reducera till fristående variabler som kan inkluderas i en statistisk analys, men dess förklaringskraft kan vara enorm (se Analysera genus).

Steg 2: Litteratursökning

Gör en litteratur- och databassökning med lämpliga termer för “kön” och “genus.” MeSH (Medical Subject Headings)—en databas med kontrollerad vokabulär som drivs av U.S. National Library of Medicine och som används för indexering av artiklar för PubMed)—skiljer inte konsekvent mellan kön och genus (till stor del på grund av att skribenterna inte gör det). Alltså måste forskare ta fram sökstrategier för att kunna identifiera alla tidigare dokumenterade köns- och genusskillnader.

  • Flera studier förslår kombinationer av namnet på ett tillstånd eller ett biomedicinskt forskningsämne med standardiserade MeSH-termer, till exempel“könsfaktorer” och “könsegenskaper,” eller med ord som “genusskillnader” och “könsskillnader.” Ett antal komplexa sökord har utvecklats som ger bättre resultat än bara “kön” eller “genus” (Oertelt-Prigione et al., 2010; Moerman et al., 2008).
  • I grundforskning inom livsvetenskaper kan det krävas sökord som relaterar till skillnader mellan kvinnligt/manligt, till exempel könssteroidhormoner, gonadala hormoner, könskromosomer, östrogener och androgener eller steroidreceptorer.
  • Man har skapat en databas som innehåller en översikt av köns- och genusrelaterade referenser i större kliniska discipliner och biomedicinsk grundforskning (se http://bioinformatics.charite.de/gender/. Den här webbplatsen har två inloggningsrutor. I den första anges Användarnamn: "gender" och Lösenord: "ppgm". I den andra anges Användarnamn: "guest" och Lösenord: "guest"). I grundforskning inom livsvetenskaper kan det också vara användbart att använda sökord som anknyter till skillnaden mellan kvinnligt/manligt, till exempel könshormoner eller reproduktiv biologi.
  • Forskare har skapat ett sökverktyg som kan hjälpa till att identifiera köns- och genusanknuten forskning i U.S. National Library of Medicines databas PubMed (Jenkins et al., 2012).

Steg 3: Formulera forskningsfrågor och hypoteser (se Formulera forskningsfrågor)

  • Utgå från resultaten från steg 1 och 2 och fundera över hur metoder för köns- och genusanalyser kan inkluderas i det aktuella projektet (se Ompröva koncept och teorier).
  • Studien bör utformas så att insamling av könsuppdelade data blir möjlig.
  • Studiepopulationer kan sammanställas på olika sätt beroende på vilka typer av frågor som ska ställas.
Utforma humana studie-populationer Studiekaraktäristika och hänsyn
Könsblandat
Köns-segregerat Endast kvinnor
  • Studier med enbart kvinnor är nödvändiga när det gäller sjukdomar som endast kan drabba kvinnor, t.ex. äggstockscancer.
  • Studier med enbart kvinnor är också berättigade om det gäller sjukdomar som drabbar båda könen men där kvinnor tidigare varit underrepresenterade i forskningen. Se fallstudie: Hjärtsjukdom hos kvinnor.
  • Studier med enbart kvinnor är viktiga för att analysera skillnader när det gäller reproduktiv status, ålder etc.
Endast män
  • Studier med enbart män är nödvändiga när det gäller sjukdomar som endast kan drabba män, t.ex. prostatacancer.
  • Studier med enbart män är också berättigade om det gäller sjukdomar som drabbar båda könen men där män tidigare varit underrepresenterade i forskningen. Se fallstudie: Osteoporosforskning bland män.
  • Studier med enbart män är viktiga för att analysera skillnader mellan olika grupper av män.

Steg 4: Välja forskningsmetoder och planera dataanalyser (se Utforma forskning inom hälsa och biomedicin)

  • Forskningsinstrument (frågeformulär, enkäter, protokoll, etc.) bör tas fram för både kvinnor och män (se Ompröva standarder och referensmodeller).
  • Data kan analyseras på många olika sätt. Klargör om kön behöver kontrolleras eller om studien undersöker vilka effekter kön har för resultaten.
  • En studie som inkluderar både kvinnor och män måste använda statistiska tester för att avgöra med vilken säkerhet likheter eller skillnader kan fastställas.
  • Fundera över följande frågor i samband med dataanalyserna:
    1. 1. Innebär behandlingen generellt att fördelar och risker fördelas jämnt i en blandad population med båda könen?
    2. 2. Är behandlingen tillräckligt effektiv och säker för att kunna indiceras för både kvinnor och män?
    3. 3. Finns det könsskillnader när det gäller effekt, dvs. är behandlingen verksammare eller säkrare för något av könen?
    4. 4. Innebär skillnader mellan kvinnors och mäns befintliga behandlingsalternativ att den föreslagna behandlingen blir viktigare för något av könen?
    Om studiepopulationen är utvald med tanke på ålder, reproduktiv status, etnicitet etc., är studiens statistiska styrka tillräcklig för undergruppsanalyser? Kan behandlingens effekt och säkerhet utvärderas i särskilda subpopulationer? Om så är fallet, är dessa subpopulationer tillräckligt konsekvent definierade för att säkerställa evidensbaserad klinisk praxis?

Steg 5: Tolka data genom koncept och teoretiska modeller

  • Analysera alla koncept och teoretiska modeller och leta efter ogrundade antaganden (se Ompröva koncept och teorier).
  • I studier bör man undvika att:
    • anta att fynd hos ett kön gäller även det andra könet
    • skapa en icke-representativ norm, till exempel en manlig norm för en sjukdom som drabbar båda könen eller för en teknik som används av både kvinnor och män (se Ompröva standarder och referensmodeller).
    • patologisera normala biologiska processer som graviditet eller klimakterium.
    • tolka resultat på ett köns- eller genusblint sätt.

Steg 6: Rapportera fynd (se Analysera kön).

  • Rapportera kön på forskningsdeltagare och -material.
  • Rapportera avsaknad av fynd. Forskare bör rapportera när könsskillnader (direkta eller interaktionseffekter) inte upptäcks i analyserna för att minska publikationsbias och möjliggöra metaanalyser.
  • Kontrollera att köns- eller genusskillnader visualiseras korrekt i tabeller, figurer och konklusioner (se Ompröva språk och visuella representationer).
  • Kontrollera att köns- och genusrelaterade fynd presenteras korrekt i rubriken, sammandraget och bland nyckelorden.

Steg 7: Dra slutsatser och ge rekommendationer

  • Vilken typ av uppföljning är nödvändig i de fall där tydliga effekter av köns- och genusskillnader uppträder?
  • Har resultaten särskilda implikationer för kvinnliga respektive manliga patienter? Medför dessa skillnader implikationer för klinisk praxis eller framtida forskning?
  • Hur kan fynd av identifierade könsskillnader omvandlas till praxis inom prevention, diagnostik och behandling för att förbättra patientresultaten?

Citerade verk

  • Den här checklistan är en anpassad version av: Nieuwenhoven, L., & Klinge, I. (2010). Scientific Excellence in Applying Sex- and Gender-Sensitive Methods in Biomedical and Health Research. Journal of Women’s Health, 19 (2), 313-321.
  • Jenkins, M., & Wilson, J. (2012). Finding the Evidence: A Sex- and Gender-Specific Medicine (SGSM) PubMed Search Engine Tool. Lubbock: Texas Tech University School of Medicine Health Sciences Center.
  • Moerman, C., Deurenberg, R., Haafkens, J. (2009). Locating Sex-Specific Evidence on Clinical Questions in MEDLINE: A Search Filter for Use on OvidSP. BioMed Central Medicine Medical Research Methodology, 9 (25).
  • Oertelt-Prigione, S., Parol, R., Krohn, S., Preissner, R., & Regitz-Zagrosek, V. (2010). Analysis of Sex and Gender-Specific Research Reveals a Common Increase in Publications and Marked Differences between Disciplines. BioMed Central Medicine, 8, 70-80.
  • Oertelt-Prigione, S.& Regitz-Zagrosek, V. (Eds.) (2012). Sex and Gender Aspects in Clinical Medicine. London: Springer Verlag.
  • Regitz-Zagrosek, V. (Ed.) (2012). Sex and Gender Differences in Pharmacology. London: Springer Verlag.
  • Schenck-Gustafsson, K., DeCola, P., Pfaff, D., Pisetsky, D. (Eds.) (2012). Handbook of Clinical Gender Medicine. Basel: Karger, 2012.