Ompröva forskningsprioriteringar och -resultat

Forskare och ingenjörer, deras chefer och andra intressenter, fattar strategiska beslut om vilket arbete som ska utföras: de gör prioriteringar för framtida forskning. Den här metoden diskuterar hur man tar sig an de potentiella implikationer som strategiska val innebär när det gäller kön och genus.

Ett antal faktorer påverkar hur forskare och ingenjörer tänker kring sin forskning och gjorda prioriteringar, där alla kan innebära köns- och genusrelaterade problem. Några av faktorerna:

  • initiativ från offentliga och privata anslagsgivare och andra aktörer
  • finansiering och lobbying från näringslivet
  • finansiering och lobbying från försvaret
  • finansiering och lobbying från medicinska anslagsgivare
  • regelverk
  • marknadsundersökningar av konkurrenter eller vissa marknadssegment
  • strukturen för akademiska discipliner
  • karriärvägar och standardvägar till befordran
  • politiska och kulturella initiativ och rörelser
  • en önskan att lösa sociala problem
  • personliga erfarenheter och intressen
  • åskådningar och omedvetna antaganden

Viktiga frågor för att analysera betydelsen (om någon alls) av kön och genus:

  1. Hur påverkas prioriteringen av genusnormer? Vilka hänsyn till kön och genus har styrt prioriteringarna och hur kan de forma eller begränsa agendan (Schiebinger et al., 2010)?
    • Vilka är fördelarna och nackdelarna med forskningen eller utvecklingsarbetet när det gäller dess potentiella effekt på jämställdhet mellan könen? Kommer exempelvis jämställdheten att påverkas om hjälpmedel fungerar bättre för män än kvinnor? Historiskt har mannen varit standard inom talsyntes, en slagsida som sannolikt varit omedveten och som kan ha uppstått eftersom de flesta yrkespersoner inom området varit män – vilket inneburit att kvinnor i behov av talhjälpmedel inte har kunna välja en kvinnlig röst (se fallstudien Göra Maskiner Diskussion).
    • Vilka genusnormer eller genusrelationer kommer att utmanas eller förstärkas om man följer en viss linje i studien eller utvecklingen (Oudshoorn 1994)? När programvaruutvecklare tar fram "rosa" spel (som Barbie Fashion Designer) för flickor kan de oavsiktligt förstärka genusstereotyper om flickors och kvinnors intressen. Att skapa separata "blå" och "rosa" spel för pojkar och flickor förstärker genusessentialism och är nog ingen produktiv strategi: under 2007 var Guitar Hero det mest spridda spelet bland tonåringar i åldern 12–17, med i stort sett jämn fördelningen mellan flickor och pojkar (se fallstudien Videospel).
    • Vad är det man förbiser när forskning eller utvecklingsarbete styrs av genusantaganden snarare än evidens? Missar forskare fruktbara innovationsmöjligheter? Till exempel har forskning kring könsbestämning historiskt fokuserat på den testikelbestämmande faktorn och förbisett genetiken bakom utvecklingen av äggstockar (se fallstudien Genetik av könsbestämning).
  2. Vem gynnas av forskningen och vem hamnar utanför? Kommer forskningen eller den tekniska utvecklingen att få olika effekter på kvinnor och män, eller för särskilda grupper av kvinnor och män Harding, 1991; Oudshoorn et al., 2002; IOM, 2010)? Exempelvis kan hjälpmedel bidra till att äldre har möjlighet att behålla sitt oberoende. Formgivare bör ta med i beräkningen att majoriteten av både äldre och äldre vårdgivare är kvinnor (se fallstudien Utforska marknaden för hjälpmedel för äldre).
    • Behöver forskning eller teknik utformas olika för kvinnor respektive män? Om så är fallet, vilka kvinnor eller män avses (i staden eller på landet, äldre eller unga)? Vilka genusnormer, relationer eller identiteter är relevanta för dessa grupper?
    • Är dessa frågor relaterade till biologiskt kön som kanske kan vara relevant?
  3. Uppmuntras innovationer med genusperspektiv genom anslagsgivande organs praxis och prioriteringar? Ett antal anslagsgivande organ kräver numera att potentiella anslagsmottagare överväger om, och på vilket sätt, kön och genus är relevant för målsättningar och metoder inom den föreslagna forskningen (se Policy).
    • Skulle införandet av köns- och genusanalys i forskning eller teknikutveckling innebära att man tillmötesgår ouppfyllda behov eller öppnar upp för nya marknader? Hjärtsjukdom har länge betraktats som en manlig sjukdom och "evidensbaserade" diagnostiska tester, behandlingar och kliniska standarder utgår från den vanligaste formen och patofysiologin hos män. Ändå är hjärtsjukdom en mycket vanlig dödsorsak även hos kvinnor. Uppmärksammandet av hjärtsjukdom hos kvinnor har lett till nödvändiga förändringar av forskningsprioriteringar och många nya insikter (se fallstudien Hjärtsjukdom).
    • Vilka potentiella möjligheter missar forskarna genom att inte beakta kön eller genus? Säkerhetsbälten kan skada foster även vid bilkrockar i låg hastighet. Ingenjörerna har missat möjligheten att designa ett säkerhetsbälte som också skyddar gravida kvinnor. Att göra det skulle kunna skapa en ny marknad, förutom att öka säkerheten för ofödda barn.
    • Innebär dessa missade möjligheter att man underminerar det anslagsgivande organets målsättning?
  4. Krävs det nya data för att fatta beslut om prioriteringar av anslag?
    • Vad behöver anslagsgivare veta för att kunna göra evidensbaserade bedömningar om huruvida frågor om kön och genus ska integreras i forsknings- och utvecklingsarbetet? Vilka bevis finns redan tillgängliga? Vilka data behöver samlas in? Exempel: Det behövs data för att veta om det är en effektiv strategi att skapa videospel som riktar sig till unga kvinnor i syfte att öka andelen kvinnor inom yrken för informationsteknologi (se fallstudien Video Games).

Relaterade fallstudier

Genetik av könsbestämning
HIV-Mikrobicider
Modell av bröstkorgen
Information för flygresenärer
Göra Maskiner Diskussion
Nanoteknikbaserad screening för HPV
Gravida krockdockor

Citerade verk

  • Faulkner, W., & Lie, M. (2007). Gender in the Information Society: Strategies of Inclusion. Gender, Technology, and Development, 11 (2), 157-177.
  • Harding, S. (1991). Whose Science? Whose Knowledge?: Thinking from Women’s Lives. Ithaca: Cornell University Press.
  • Institute of Medicine (IOM). (2010). Women’s Health Research: Progress, Pitfalls, and Promise. Washington, D.C.: United States National Academies Press.
  • Kafai, Y. Heeter, C., Denner, J., & Sun, J. (2008). Pink, Purple, Casual, or Mainstream Games: Moving Beyond the Gender Divide. In Kafai, Y., Heeter, C., Denner, J., & Sun, J. (Eds.), Beyond Barbie and Mortal Kombat: New Perspectives on Gender and Gaming, pp. XI-XXV. Cambridge: Massachusetts Institute of Technology (MIT) Press.
  • Lenhart, A., Kane, J., Middaugh, E., Macgill, A., Evans, C., & Vitak, J. (2008). Teens’ Gaming Experiences are Diverse and Include Significant Social Interaction and Civic Engagement. Washington, D.C. : Pew Internet and American Life Project.
  • Oudshoorn, N. Saetnan, A. & Lie, M. (2002). On Gender and Things: Reflections on an Exhibition on Gendered Artifacts. Women’s Studies International Forum, 25 (4), 471-483.
  • Oudshoorn, N. (1994). Beyond the Natural Body: An Archaeology of Sex Hormones. London: Routledge.
  • Schiebinger, L., & Klinge, I. (Eds.) (2010). Gendered Innovations: Mainstreaming Sex and Gender Analysis into Basic and Applied Research. Brussels: European Commission.